Conviva - Kognitiv handledning i Göteborg
 

Vill du bli kontaktad?

Fyll i dina uppgifter här så kontaktar jag dig för ett kostnadsfritt inledande samtal.
Namn:
E-post:
Telefon:
 

Material för självhjälp och egenterapi

Artiklar nedan:
- Stressanalys
- Avslappningstekniker
- Behandling av tvångssyndrom
- Behandling av panikångest och agorafobi
 

Tester & övningar

Här följer några enkla tester och övningar som visar hur vi arbetar och som vi hoppas ni kan ha glädje av. 
 
Använd gärna övningarna på egen hand. Fördelen med att anlita en terapeut eller handledare är dock många. Det är i samtalet och i samspelet med andras tankar och erfarenheter som förändring och utveckling sker. Att få inspiration, stöd och kunskap i ett personligt möte ger ofta mycket mer än att försöka lösa sina problem i ensanhet.
 
Självhjälpsmaterial väcker ofta nya tankar och känslor. Har ni några frågor som rör materialet nedan så hör gärna av er.
 
 

Stressanalys

- Välj ut en situation då du kände dig stressad.

Stanna upp och iaktta.
- Vad var det i just den situationen som gjorde dig stressad?
- Hur kändes det i kroppen?
- Sätt ord på de känslor du hade. Kände du dig orolig, ”speedad”, irriterad, arg, rädd…?
- Vad i situationen kan ha framkallat dessa känslor?
- Hur gick dina tankar ?
- Vad gjorde du?

Analysera och gå vidare.
- Vad kan du lära av den här situationen?
- Finns det något du själv kan påverka?
- Kan du ta hjälp av någon i din omgivning?
- Ställer du för höga krav på dig själv?
- Har du för låga förväntningar på dig själv?
- Ställer du för höga krav på din omgivning?
- Har du för låga krav på din omgivning?

 


Avslappningstekniker

Genom att öva in en ny betingad respons, avslappning, istället för den invanda stressreaktionen, kan man påverka sin stress och sin ångestnivå. Även om inte smärtan eller problemen försvinner blir de kanske lättare att hantera.

Målet är dels att öva upp förmågan att viljemässigt slappna av dels att bli mer medvetet närvarande.

Det är viktigt att påpeka att var och en själv känner efter och respekterar sina reaktioner. Avslappning, stillhet och meditation kan väcka upp känslor och tankar som vi upplever som obehagliga. Börja därför försiktigt och tänk på att det är ok att bryta övningen genom att öppna ögonen och tänka på annat.
 
Den typ av avslappning vi föreslår här är väldigt enkel och lätt att lägga på sin egen nivå. Om man bara gör det som känns ok är det ingen fara för att man skall må dåligt. Det bästa är att pröva, kanske bara några sekunder i början, sittande eller med ögonen öppna. Att kunna slappna av är grundläggande för vårt välbefinnande.
Det finns andra sätt att slappna av på än att utföra en avslappningsövning. Pussel, trädgårdsarbete, musik, promenader… Skapa gärna förutsättningar för olika typer av avslappning under dagen. Ta vara på ditt välbefinnande. De flesta behöver öva sig i att lyssna på sina behov och respektera dem.
 
Här nedan följer några exempel på enkla övningar.
 
- Koncentration.
En orsak till att vi blir stressade är att det är för mycket brus runt oss. Vi har svårt att koncentrera oss på en sak i taget och att stänga ute överflödiga intryck. Här övar vi på att själva välja var vi vill ha vår uppmärksamhet.

Övning. Uppmärksamhetsförflyttning.
Ligg eller sitt på en stol. Blunda. Andas lugnt och avslappnat. Ta god tid på dig och stanna länge i varje "rum".

Lyssna på alla ljud omkring dig. Försök inte känna igen eller tolka de olika ljuden. Se dem bara som en samling ljud som kommer och går.
Begränsa nu din uppmärksamhet till rummet du befinner dig i. Uppmärksamma alla ljud i rummet. De andras andning, skrap från någon stol, suset i elementen, …
Efter ett tag flyttar du din uppmärksamhet ut ur rummet. Lyssna på de avlägsna ljuden. Vinden som blåser, en bil, ett skrik,….
Därefter vänder du din uppmärksamhet in i din egen kropp. Finns det några ljud i din kropp? Magkurr, andning, pulsslag,…
Ta nu in alla ljud igen. Ta ett djupt andetag, öppna ögonen och börja röra på dig.

- Hållning.
En rak och balanserad hållning underlättar en djup och fri andning och undviker onödiga spänningar i kroppen.

Sittande. Sitt upprätt och avspänt på stolen. Luta inte mot ryggstödet utan sitt på sittknölarna med rak rygg. Sätt fötterna stadigt i golvet, benen i rät vinkel vid knäna. Känn att huvudet balanserar på halskotan, slappna av ögonen och låt blicken falla snett neråt, sänk hakan något så att ryggrad, hals och bakhuvud bildar en rak linje.
Stående. Stå rakt och avspänt med fötterna något isär. Knäna lite och låt knäna förbli lite lätt böjda. Känn att huvudet balanserar på halskotan, slappna av ögonen och låt blicken falla snett neråt och sänk hakan något. Känn att ryggrad, hals och bakhuvud bildar en rak linje.
Liggande. Ligg på rygg med benen lätt isär och låt fötterna falla mjukt utåt. Lägg armarna utefter sidorna, en liten bit från kroppen, med handflatorna uppåt. Slappna av och låt ryggraden vila mot underlaget.

- Andning.
Är det basala för all avslappning. Den som andas lugnt, långsamt och djupt är avslappnad. Genom att andas lugnt, långsamt och djupt blir man avslappnad!

Övning. Under korkeken..
Det visar sig ofta vara vanskligt att öva sig i att andas "rätt". Genast börjar vi tänka och värdera. Vi vill göra rätt och försöker medvetet manipulera andningen. Vi spänner oss och motverkar hela syftet med övningen.

I vissa situationer andas vi automatiskt "rätt". T.ex. när vi drar in en ljuv arom. Tänk er alltså att ni håller en blomma i handen. Lyft den till näsan och lukta på blomman. Ta ett djupt andetag och fyll näsan med den härliga doften. Fortsätt att lukta på blomman. Fyll er med doften. Känn hur magen och ryggslutet vidgas. Axlarna är fortfarande avspända och lyfts inte. Andningen rör sig från buken uppåt för att vila och sedan sjunka tillbaks igen. Fastnar du i andningen så återvänd till blomman. Fyll dig med doften!

Övning. Andningsankaret.
Sitt, ligg eller stå, upprätt och avslappnat. Blunda. Om det känns obehagligt kan du öppna ögonen och låta blicken vila på en fläck snett ner, framför dina fötter. Du kan göra övningen i tystnad eller välja en avslappnande bakgrundsmusik. Så småningom kommer du att kunna stänga ute störande ljud och aktiviteter runt dig.

Uppmärksamma nu din andning. Det är inte meningen att du skall påverka din andning, bara vara medveten om den. Känn dina ut- och inandningar. Hur känns det i magen, bröstkorgen, halsen? Känn hur luftströmmen känns i näsan eller munnen. Följ din andning utan att göra någonting. Flyttar sig din uppmärksamhet till omgivningen, så för bara lugnt tillbaka den till din andning igen. Dyker det upp tankar eller känslor så låt dem bara vara och lägg din uppmärksamhet på andningen. För varje gång som din uppmärksamhet "rymmer" så återvänd bara lugnt till andningen igen.

Gör övningen så länge som du själv väljer. Ta ett djupt andetag, öppna ögonen och börja röra på dig

- Kroppsmedvetenhet
är viktig för att kunna läsa av kroppens signaler, känna hur man mår och veta vad man behöver.

Övning. Kroppskänning.
Sitt på en stol eller ligg på golvet.

Slappna av och känn kroppens tyngd mot underlaget, gör det ont någonstans? Sitter du bekvämt? Rätta till hållningen så att den är så balanserad och avslappnad som möjligt. Blunda.

Gå systematiskt igenom kroppens alla delar. Börja med fötterna; tårna, fotsulan, hälen. Flytta nu fokus upp längst benen; vaderna, knäna, låren, höfterna. Gå vidare till händerna, underarmarna, överarmarna, skulderbladen. Fortsätt med nacken, bakhuvudet, hjässan, pannan, ögonen, näsan, kinderna, munnen, käkarna, hakan, halsen. Känn tyngden i bröstkorgen, magens rörelser, bäckenet, svanken, ryggen. Känn hela bålen, benen, armarna, huvudet, hela kroppen. Ligg kvar en stund och känn hela kroppen.

Ta ett djupt andetag, öppna ögonen och börja röra på dig.

 


Situationsanalys

Situationsanalys är ett redskap som man kan använda för att undersöka vad det var som hände i en given situation.

Välj ut ett ögonblick i en specifik situation och beskriv den så detaljerat som möjligt. Vad hände? Vad tänkte jag? Vad kände jag? Vad gjorde jag? Gå sedan vidare. Vad hände då? Vad tänkte jag sen? Hur kändes det? Vad tänkte jag då? På så sätt kan man få syn på automatiska tankar, beteenden, känslor m.m. som "skapar" situationer som man därmed kan lära sig att hantera på ett annat sätt.

Analysschema

situation

tanke

känsla

kropp

handling

så konkret och detaljerad som möjligt

medvetna tankar

stämmer känslan med reaktionerna?

hur tolkar jag signalerna?

gör jag det som leder mot målet?

 

automatiska tankar

lägger jag en annan känsla över min grundkänsla?

litar jag på mina signaler?

gör jag det jag vill?

 

grundantaganden

schema

livsregler

förbjudna känslor?

respekterar jag mina signaler?

finns det andra sätt att handla?

Pröva, öva, utvärdera!

Reflektioner. Försök följa den tankekedja som mynnade ut i känslan. Notera hur den ena tanken knyts till den andra. Hur påverkade mitt beteende mina känslor och tankar?

 
 

Behandlingsmanual vid tvångssyndrom

(Omarbetning av texter av Jeffrey Schwartz, PJ Hasselqvist och S Bejerot, Bakomliggande orsaker till tvångssyndrom)
 
Det finns flera olika teorier om hur tvångssyndrom uppkommer. Det kan vara genetiska variationer, inlärning eller påfrestningar i livet som utlöser besvären. Man har också funnit störningar i hjärnans serotoninsystem och i svanskärnornas funktion.

Djupt inne i hjärnan ligger en struktur som kallas svanskärnorna. Dessa "filtrerar" de mycket komplicerade meddelanden som genereras av hjärnans pannlob, den del som bl a används för tänkande, planering och förståelse. Svanskärnorna ingår i ett system som ser till att övergången från ett beteende till ett annat sker smidigt. Vid tvångssyndrom tycks problemet vara att den smidiga och effektiva växlingen mellan tankar och beteenden störs av en biokemisk obalans i hjärnan. Detta resulterar i att orbitala kortex i främre pannloben blir överaktiv och använder onödigt mycket energi. Det är som om orbitala kortex, som innehåller en "felsökningskrets", fastnar. Det är förmodligen därför människor med tvångssyndrom får dessa känslor av att "något är fel", som inte går att bli av med. Målet är att lära sig växla spår genom självhjälpande beteendeterapi. På så vis kan man själv reparera skadan i hjärnan. Vi vet nämligen numera att det går att förändra sin egen hjärnas biokemi

Steg 1: Att kalla tvångstankarna och tvånget vid deras rätta namn och lära sig förstå deras orsaker och hur man skall handskas med dem.
Man måste först lära sig känna igen de påträngande tankarna och det inre tvånget som uttryck för tvångssyndrom. Det gäller att förstå att känslan bara är ett falskt alarm, med föga eller ingen grund i verkligheten.

Målet är att lära sig att motstå tvångstankarna. Metodens viktigaste bidrag är att visa att ens tankar och inre tvång går att kontrollera, hur starka och besvärande de än är.

Att förstå varför tanken är så stark och varför den vägrar att försvinna leder till en ökad viljestyrka och förmåga att bekämpa tvånget. Denna förståelse av de biologiska orsakerna till tvångssyndrom gör det lättare att inse att man inte viljemässigt kan stänga av tankarna och tvånget. Det sämsta man kan göra är att försöka tvinga dem att försvinna. Vad man däremot kan kontrollera är det beteendemässiga gensvaret på dem. Tar man tvångskänslan på allvar och lyder den når man en tillfällig lättnad, men mycket snart blir känslan bara värre. Att försöka få tvångsmässiga tankar och beteenden att försvinna ökar bara stressen – och stress förvärrar bara tvångssyndromet. Tankarna finns där men man behöver däremot inte lyda dem. Man kan ta dem för det de är; falska meddelanden från hjärnan som orsakas av en sjukdom som kallas tvångssyndrom. Det mest effektiva man kan göra – något som på lång sikt hjälper till att förbättra hjärnans funktion – är att lära sig att lägga dessa tankar och känslor åt sidan och gå vidare till nästa beteende. ( Sköta växlingen "manuellt" ) Genom att vägra lyssna på tvångstanken eller lyda den kan man faktiskt förändra hur hjärnan fungerar och lindra känslan av tvång. Det kräver tålamod och envis ansträngning

Steg 2: Träning
Mental träning påminner mycket om fysisk "workout". Att omfokusera kräver hårt arbete. Man måste ändra växel själv. Med ansträngning och fokuserad medveten närvaro ska man uträtta det som normalt svanskärnorna gör enkelt och automatiskt, det vill säga meddela när det är dags att ändra beteende.

Behandlingens går ut på att man upphör att ge gensvar på symtomen, samtidigt som man inser att de åtminstone på kort sikt kommer att fortsätta att besvära en. Man börjar "kringgå" dem genom att ägna sig åt något annat. Man lär sig att även om tvångskänslorna finns där, behöver de inte styra ens beteende. Även om man på kort sikt inte kan förändra sina känslor, kan man i alla fall förändra sitt beteende. Och genom att förändra sitt beteende märker man med tiden hur även känslorna förändras I inledningsskedet kan man välja något specifikt beteende som ersätter det tvångsmässiga. Det duger med vilket konstruktivt och angenämt beteende som helst. Man kan tex. besluta sig för att ta en promenad, skriva brev, lyssna på musik, baka eller spela dataspel.

Processen inleds med att man vägrar ta de tvångsmässiga symtomen för något annat än vad de är. Man säger till sig själv: "Jag upplever ett symtom på tvångssyndrom. Jag behöver ägna mig åt något annat."

Man måste öva in ett nytt sätt att svara på tankar och inre tvång, att styra sin uppmärksamhet åt ett annat håll. Det är inte lätt att omfokusera. Tvärtom kräver det mycket ansträngning och att man är beredd att utstå en hel del obehag. Men det är endast genom att motstå tvångssyndromets symtom som man kan förändra sin hjärna och, så småningom, lindra smärtan.

Som en hjälp i denna uppgift kan man ta till en 15-minutersregel. Syftet är att fördröja gensvaret på tvångstankar och inre tvång genom att låta en viss tid gå - helst åtminstone 15 minuter- innan man ens överväger att svara på tankarna eller tvånget. I början eller närhelst tvånget är särskilt intensivt, kan det vara bra att begränsa tiden något, kanske till 5 minuter. Men principen är alltid den samma: att aldrig svara på tvånget innan det gått lite tid. Kom dock ihåg att det aldrig får bli en passiv väntetid. Man måste ägna sig åt något annat. Vänta inte på att tanken eller känslan skall försvinna, och tro inte att den försvinner med en gång. Och framför allt: Gör inte som tvångssyndromet säger utan välj fritt någon annan konstruktiv handling.

När den bestämda tidsrymden passerat omvärderar man det inre tvånget. Man frågar sig själv om det blivit någon förändring av intensiteten och noterar varje förändring.

Ibland blir det inre tvånget så starkt att man utför en tvångshandling. Det betyder inte att man misslyckats eller skall straffa sig själv. Var uppmärksam på vad som hände och tänk på att du nu fått mer erfarenhet som du kan använda i din fortsatta träning. Ge aldrig upp! Man lär sig så småningom att ju längre man väntar, desto mer avtar det inre tvånget.

Det är viktigt att hela tiden vara medveten och aktivt uppmärksam på vad som händer under träningen. Gör mentala anteckningar av vad du tänker, känner gör och hur din kropp reagerar. Är det någon skillnad mot hur det var förr? Finns det något knep som gör det lättare för dig? Finns det några situationer som är speciellt svåra? Det är också bra om man för dagbok över lyckade ansträngningar. Då kan man tydligt se sina framsteg och vad som varit till störst hjälp. Det blir en uppmuntran att ta till när man är på väg att ge upp och ger en tips om vad som fungerat tidigare.

Steg 3: Belöningen
Så småningom lär man sig att tvångssyndromet inte är värd någon uppmärksamhet, att ta den för vad den är och att komma ihåg att den orsakas av en sjukdom. Man har lärt sig att acceptera. Man behöver inte slösa energi på att straffa sig själv för att man hyser dessa obehagliga känslor. Man vet vad som förorsakar dem och att man måste arbeta sig förbi dem. Man är mer förberedd på känslan och bli inte längre överrumplad, rädd eller förtvivlad när den dyker upp. Man känner igen den och kan genast ta itu med den. Nu vet man nu hur den fungerar, man har övat och prövat sig fram till effektiva tekniker att handskas med den. Detta liknar i mycket en fysisk kampsport. Tvångstankar och inre tvång är mycket starka men enfaldiga. Står man bara rätt upp och ner och tar emot attacken i dess fulla kraft för att jaga tvånget på flykten blir man besegrad varje gång. Man måste kliva åt sidan, göra en kringgående rörelse och gå vidare till nästa beteende. Man lär sig att hålla huvudet kallt mot en kraftfull motståndare.

Genom sin kamp mot tvångssyndromet har man lärt sig att ta befälet över sitt liv. Man kan iaktta sig själv och sin omgivning på ett mer uppmärksamt och realistiskt sätt och man har ökat sin förmåga att fatta medvetna, självständiga beslut.

 Behandlingsmanual

  1. Var uppmärksam och lär dig känna igen de tankar och känslor som hör ihop med tvångssyndromet
  2. Så småningom kan du ligga steget före och då är det lättare att bryta impulserna med hjälp av de tekniker du övat in.
  3. Stanna upp och säg till dig själv; "Jag upplever ett symtom på tvångssyndrom. Jag behöver ägna mig åt något annat."
  4. Slåss inte mot dina tankar och känslor. Distrahera tankarna genom att göra något annat så uppmärksamt som möjligt. Välj något som du verkligen njuter av att göra. Tänk på att hur stark och obehaglig din upplevelse än är just nu så överlever du och så småningom avtar ångesten.
  5. Hjälp dig själv att sänka din ångestnivå genom olika avslappningstekniker. Andas lugnt och regelbundet.
  6. Var uppmärksam och iaktta dig själv och vad som händer. Se dig själv som en forskare som undersöker fenomenet "Jag och mina tvångssyndrom". Vad händer? Hur känns det? Förändras känslorna efter ett tag? Vad fungerar för att hjälpa mig över "krisen"? Vilka situationer är speciellt svåra att uthärda? Osv.
  7. Skriv dagbok och anteckna dina iakttagelser. Så kan du se hur dina problem förändras över tid och komma ihåg vilka strategier som fungerat. Du har en jobbig tid framför dig och behöver all uppmuntran du kan få.
  8. Bry dig inte om att du misslyckas ibland. Rom byggdes inte på en dag och det är de lyckade tillfällena som skapar nya spår i hjärnan. Tänk på hur många år du levt med dina problem och ge dig själv tid att finna en ny väg.
  9. Beröm dig själv! Du skall unna dig all uppmuntran och belöning du bara kan. De små stegen i början är svårast, så förringa inte dina framsteg genom att jämföra dig med andra. Det är en enorm prestation att skapa nya spår i hjärnans komplicerade struktur. 
 

Behandling av panikångest och agorafobi

(Omarbetning av texter av Kerstin Hellström och Åsa Hanell)
 
Agorafobi innebär att man är rädd för att vara på platser där man inte tror att man kan få hjälp tillräckligt fort om man skulle börja må dåligt. Att må dåligt innebär att få olika kroppsliga reaktioner som hjärtklappning, yrsel och smärtor, vilket i sin tur innebär att man tror att man skall tappa kontrollen, bli tokig, svimma eller dö.

Fobier är helt ologiska men det är däremot inte rädslan. Att vara rädd för vissa faror är bra. Det gör att vi kan skydda oss och därmed överleva. När man upplever något skrämmande första gången registrerar man att det här är farligt och att det är bäst att passa sig i framtiden. Det gör att man gång på gång undviker det obehagliga och gång på gång får bekräftelse på att man inte klarar av situationen. Därmed blir man mer och mer rädd, vilket innebär att man utvecklat en fobi.

Man kan oftast bli helt fri från sina fobier med kognitiv beteendeterapi. En förutsättning är att man är motiverad och verkligen vill bli av med fobierna.

Behandlingen handlar om att möta sin ångest och att göra något åt den genom att bryta tanke-, känslo- och beteendemönstret i de svåra situationerna. Behandlingen inriktas på hur man känner, tänker och beter sig i olika situationer. Man börjar med att se vilka situationer och aktiviteter man inte klarar av på grund av sin fobi och varför. Man brukar utvecklar olika beteenden för att klara av sin rädsla men det leder oftast bara till att problemen förvärras.

I behandlingen tar man ett steg i taget för att bryta den onda cirkeln. När man börjar träna är det viktigt att man tar ett så stort steg som det är möjligt att klara av men som ändå känns lite obehagligt. Vare sig man går för fort fram eller för långsamt, finns det risk att man förvärrar problemen. Det är viktigt att man aldrig utsätts för några överraskningar. Det är också viktigt att man kan träna konsekvent om och om igen. Så småningom ser man att man klarar av situationen på egen hand och då kan man gå vidare till nästa, lite svårare steg. Det viktigaste är att börja våga även om det kan kännas som ett pyttelitet och nästan obetydligt steg.

Tänk på att det inte är så att alla människor klarar av allt utan att känna något obehag alls. Däremot gäller det att hålla obehaget på en så låg nivå att man inte låter bli att göra det man vill bara på grund av obehagskänslan. En fråga som man alltid skall ställa sig efter en övning är: Varför gick det så bra? Om svaret blir att det var därför att jag satt just där, jag höll just dig i handen eller för att jag gjorde något alldeles speciellt, är det viktigt att göra om samma sak igen men på ett annat sätt.

Det är viktigt att belöna sig själv för de framsteg man gör och inte förringa dem med att det är något som alla andra kan. För att klara att bryta hjärnans invanda reaktioner krävs hårt arbete, tålamod och massvis med mod. Kom ihåg att man aldrig misslyckas för att man försöker!

Efter behandlingen summerar man vad man lärt sig och tittat också på eventuella risksituationer som man tror kan inträffa i framtiden. Man går igenom hur man skall hantera dessa och hur man i övrigt skall fortsätta träna. Om man efter behandlingen börjar undvika de obehagliga situationerna igen och intalar sig att man inte klarar av dem, så finns det risk för att fobin återkommer. Men om man fortsätter att utsätta sig så kommer fobin att försvinna helt. Det är speciellt viktigt att fortsätta träna det första halvåret efter avslutad behandling. Behandlingsresultatet blir för det mesta bättre efter ett eller flera år. Man har lärt sig ett nytt sätt att tänka och bete sig i obehagliga situationer och man har övat in olika tekniker för att handskas med ångest och fysiska reaktioner. Efter att ha klarat av att övervinna sina fobier upplever många att ingenting är omöjligt och då har man vunnit i både mognad och livskvalitet.

Behandlingsmanual

1.  Börja med skriva ner dina problem så konkret du kan
tex. "jag får svimningskänslor varje gång jag sitter i en buss"
2. Skriv ner det du inte kan göra för att du har dessa problem
tex. "därför kan jag inte åka in till stan"
3. Skriv ner hur du skulle kunna göra för att träna på varje uppgift och uppskatta hur starkt obehag du skulle få om du gjorde något på din lista i dag. Välj tex. på en skala mellan 1-100. Detta hjälper dig att strukturera upp din lista. Börja med det som känns lättast och avsluta med det svåraste.
tex.:
a) gå till busshållplatsen (30)
b) åka en hållplats (70)
c) åka in till stan (90)
Listan hjälper dig att se vilka framsteg du gör i din träning. Listan kan också fyllas på med fler uppgifter allteftersom du klarar av dem.
4. Bestäm dig för hur du skall öva och hur ofta. Du bör träna konsekvent och bestämma dig i förväg för vad du skall göra. Du får absolut inte träna bara de dagar då allt känns bra. Det är viktigt att du tränar alla dagar. Även när det känns som svårast.
5. Skriv ner vad du har att vinna på att börja träna
tex. jag kan hälsa på min kompis, jag kan gå en kvällskurs, jag kan börja arbeta igen…
6. Skriv ner det som du är rädd för och det du tror skall hända
tex. jag kommer att svimma om jag åker buss.
Fråga dig vilka bevis du har för att dessa tankar inte bara är hjärnspöken. Hur stor är
sannolikheten för att det du är rädd för verkligen skall inträffa?
7. Börja träna!
8. Bestäm exakt vad du skall göra och avsätt en bestämd tid för det.
Registrera hur det gick direkt efteråt.. Skriv upp varje gång du tränar.
datum och tid……………………………………..
uppgift……………………………………………
ångestnivå (1-100)………………………………..
hur gick det?……………………………………….
varför gick det så?………………………………...
Planera redan nu ditt nästa träningstillfälle.
9. Träna på samma sak tills du känner att du är redo att gå vidare till nästa steg. Ha tålamod och gläds åt varje steg du tar. Man har inte misslyckats för att man känner obehag men man lyckas inte heller om man aldrig försöker.
Lycka till!
 


ConViva - Mottagning på Kungsgatan 56, Göteborg - 031-41 54 09 - info@conviva.se

Webb från Devello Om cookies